söndag, juli 17, 2005

Nu drar vi ännu högre växlar om Sin City

Växlande åsikter kring Sin City har fått mig att vilja övertolka ännu mer bara för att riktigt jävlas.
En film är ALDRIG bara en film.

I Sin City, som jag sagt förut, kan vi finna de olika "goda" manliga karaktärerna i det ondskefulla patriarkat som skildras på ett väldigt symboliskt och grymt sätt i de allra flesta actionfilmer, likaså i denna. Vi kan kalla dom för feminister i den bemärkelse att de kämpar för jämställdhet. I dagens läge skulle kanske inte alla de män som identifierar sig med dessa fyra karaktärer just kalla sig för feminister, pga ordets radikala klang, men likväl är de jämställdhetskämpar eftersom de kämpar för rättvisa, ofta då den berövats en kvinna. I Sin City får vi se hjältar som kämpar för att prostituerade behandals som smuts, för att småflickor utnyttjas av pedofiler och för att valkyrior som kämpar för sitt liv inte ställs mot en hederlig fiende.
Det som är just speciellt med seriehjältar (som allra oftast) är att de alla verkar kämpa för att rädda en tjej. Stålmannen har sin Louis Lane, Spindelmannen sin Mary Jane, Hulken har sin whatseverthename osv osv. Och här ser vi nu en uppsjö av serietidningar som blir film, ett medie där man måste just dra ännu högre växlar än i en serietidning för att inte få publiken att resa sig upp och gå. Så här ger det oss hobbyfilmvetare en ordentlig chans att tolka symboler, leta plotpoints och njuta av att låta serier komma till liv i en helt annan ruta än serierutan.

I Sin City möter vi dessa fyra karaktärer:

Karaktär 1:
Den utnyttjande feministen.
Karaktär 2:
Den godtrogne feministen.
Karaktär 3:
Den beskyddande feministen.
Karaktär 4:
Den respekterande feministen.

Två av dessa får överleva två av dessa måste dö. De som dör är de feminister som inte kommer att lyckas eftersom deras inställning till kvinnan är felaktig och de kommer alltid att bli besvikna.
Den utnyttjande feministen kan vid en första anblick verka felaktig, men denna karaktär möter vi precis i inledningen och precis i slutet av filme Sin City. Han använder sig av olika verktyg för att komma kvinnor nära och sedan stjäla saker från dem, i filmen är det pengar. Till en början kan det låta grymt, men han gör det enda rätta, han ser inte kvinnor som hjälplösa offer eller klappar dom på huvudet, han utnyttjar dom som om de vore vilken människa som helst, heder till denne. Han är den man som inte puttinuttar med oss kvinnor.
Den respekterande feministen kommer också att överleva. Dwight, han ställer sig sida vid sida med kvinnorna, säger ifrån då han anser sig ha rätt, och backar då han anser sig ha fel. Såsom de vore jämlika medmänniskor. Dessa två får överleva i filmen. De två andra dör. För deras väg är inte riktig, kvinnor är inte oskyldiga såsom barn, de är inte heller försvarslösa.

Det går att djupdyka ännu mer. Vi har transpersonen bland karaktärerna (som är "freaket" i patriarkatet och som äcklar den manligaste av män), vi finner likaså Oden, stamfadern som offrat sitt öga för sin makt och som måste manglas ned av den nya ordningen, Asatron e passé. Gissa vilka?! Titta på filmen igen, försök att sätta på er "genusglasögonen" så ska ni finna att dessa typiska karaktärer finns och att omgivningen de rör sig i, den syndiga staden, bär patriarkatets alla kännetecken och kryllar av symboler och djupare förståelser. En film är aldrig bara en film. En tuff bil är aldrig bara en tuff bil, i film är det ALLTID en penisförlängare.

15 kommentarer:

Adam sa...

Intressant analys!

Själv har jag svårt att komma förbi att filmen trots allt är så könsrollskonservativ. De flesta kvinnor i filmen är passiva och när de faktiskt handlar luktar det bara alibi (de flesta filmer nu för tiden har en sån för att inte skrämma bort biobesökare med fler hjärnceller än tre). Det är genomgående männen som får saker gjorda.

Filmens kvinnor är även ständigt objektifierade rent sexuellt, vilket inte kan sägas om männen. Även de kvinnor som är aktiva i filmens handling är alltid mer eller mindre avklädda.

Sen måste jag säga att förutom detta är filmen en milstolpe, både rent visuellt tekniskt och när det gäller berättartekniken. Om man bara slår av intelligensknappen är den en njutning att se! Ibland önskar man att man inte vore feminist. :)

FreddeMann sa...

Funkar väl bra med intelligensknappen på också, noir är sällsynt numera.

Marta Axner sa...

Håller med om att analysen är intressant. Själv blev jag så illamående av filmen att jag var tvungen att gå efter en timme. Ska kanske göra ett nytt försök när den kommer på video, håller med om att den speglar patriarkatet på ovanliga sätt. Även om jag inte vet om jag upplevde den som särskilt befriande...

(jag skrev lite om mitt sin city-relaterade illamående på martaaxner.blogspot.com)

Pernilla Karlsson sa...

Till Adam, jo SJÄLVKLART är den könsrollskonservativ. Men att analysera film är att se förbi det första lagret och istället se till symboler. Se på de prostituerade Old Town som de enda kvinnor i filmen som faktiskt tagit kontrollen över sina egna liv rent symboliskt så finner vi något helt annat än vad vi vid första anblicken mötte.

Wille sa...

I nätetiken namn ska jag nämna att jag nämnt dina Sin City inlägg här.
Inget (alltför) elakt, utan närmast en rekommendation till andra att läsa dina inlägg.

Anna Larsson sa...

Efter att ha följt wille falers länkningar till diverse andra kommentarer måste jag säga att det är slående hur samtliga vägrar ge sin egen analys av filmen, och hur man förutsätter att analysen är felaktig utan att ens ha sett filmen. Förlöjligande är ju en känd teknik att ta till när intellektet tryter - men det är en sorglig läsning då gänget inte ens behärskar den konsten. Ojdå, hoppsan - nu sjönk jag visst ungefär lika lågt själv, attans..

Pernilla Karlsson sa...

Marta Axner... Jo den var lite väl grym fast det tonades ner lite av de svartvita färgerna och att blodet inte alltid var rött. Du får försöka igen. :-)

Pernilla Karlsson sa...

Anna Larsson said...

Efter att ha följt wille falers länkningar till diverse andra kommentarer måste jag säga att det är slående hur samtliga vägrar ge sin egen analys av filmen, och hur man förutsätter att analysen är felaktig utan att ens ha sett filmen. Förlöjligande är ju en känd teknik att ta till när intellektet tryter - men det är en sorglig läsning då gänget inte ens behärskar den konsten. Ojdå, hoppsan - nu sjönk jag visst ungefär lika lågt själv, attans..


Det var inte förlöjligande, det var sanning, hehe. Nu kommer det äkta förlöjligandet:
De ger ingen analys eftersom de anser att det är ju "bara" en film om tuffa bilar och starka karlar och brudar med snygga rumpor. Det är för att de sitter framför skärmen som de grottmän de är och bara lapar in muskler, motorer och muttor utan att ifrågasätta eller tänka till. De är dessa män som gör att vi fortfarande står och trampar här borta i patriarkatets sumpmarker. De skulle inte ens fatta poängen om vi satte dom framför Baise moi eller Thelma och Louise, dom skulle bara gapa och dregla lite och säga: "he he, bruuudar". Och om nån skulle påstå att det kanske finns nån poäng nånstans eller nåt budskap om ondska och makt så skulle de stirra förvånat och lite argsint på en och säga: "Det här e bara en film om snygga brudar och feta pistoler, du e ju helt dum i huvudet". Men sånt e livet, som feminist kan man bara rycka på axlarna och vara glad för att dessa sorters män förhoppningsvis är på väg att dö ut. Eller så kan man orka FÖRSÖKA att förklara och aldrig ge upp.

Wille sa...

"Det var inte förlöjligande, det var sanning, hehe. Nu kommer det äkta förlöjligandet:
De ger ingen analys eftersom de anser att det är ju "bara" en film om tuffa bilar och starka karlar och brudar med snygga rumpor. Det är för att de sitter framför skärmen som de grottmän de är och bara lapar in muskler, motorer och muttor utan att ifrågasätta eller tänka till. De är dessa män som gör att vi fortfarande står och trampar här borta i patriarkatets sumpmarker."


Skönt att höra att du vet exakt ALLT om mig och min "kvinnosyn" baserat på att du läst tre meningar som jag skrivit. Man kan ju undra vem som egentligen är en "fördomsfull grottmänniska"..

Ledsen att göra dig besviken, men jag förlöjligade inte kvinnor i allmänhet, jag raljerade över det faktum att du (som individ, inte kvinna) tycks ha alldeles för mycket fritid med tanke på analyserna.

För övrigt kan jag nämna att min största förebild och idol i livet är min nu 88-åriga farmor, sinnebilden av en stark och vis människa som genomlevt världskrig, svält och fattigdom utan att låta det stoppa hennes positiva livsglädje. Analysera DET.

Pernilla Karlsson sa...

Jag har sagt det förr till dig, bara för att du dras med en eller två kvinnliga förebilder gör dig inte immun mot att utföra härsartekniker mot oss andra.

I mitt långa liv som feminist och kvinna har jag mött INGEN man som inte på något sätt har nedvärderande eller för den delen (som the good cop i Sin City) onödigt uppvärderande (vilket i sig är en föroläpning i vissa fall också) attidyder till kvinnor de möter i livet. Om du skulle vara det enda immuna och helt könsneutrala i dina värderingar undantaget skulle enbart göra mig positivt överraskad.

Men vet du vad...

det är du inte.

Wille sa...

Så du menar att det skulle krävas att män vare sig sa något negativt, positivt eller värderande i någon riktning om någon kvinna de någonsin möter för att inte vara "manchauvister" och del "i det ondskefulla patriarkatet"?
Det är det det innebär om man ska efterleva vad du just säger. Ska man leva efter det lalalalalands-teorin kan man likväl tala om "matriarkat".

Snacka om att inte kunna skilja på individ och grupp..

Men om det känns bättre för dig kan du ju placera in mig i den onda världsomfattande sekten vars stora brott är rikligare kroppsbehåring och innehav av penis. Det blir ju så mycket lättare att förenkla världen än att se människor..

Pernilla Karlsson sa...

Ja precis nu börjar du förstå, den dagen män och kvinnor ser på varandra som människor och inte som kön, (för att tala så att en liberal förstår som INDIVIDER) så har inte jag som kvinna ett kollektivt ansvar att kämpa för alla kvinnors frigörelse och du som man har inte ett kollektivt ansvar att kämpa för männens frigörelse.

Ja det blir mycket lättare att se världen som den e än att låtsas som att vi alla behandlar varandra som människor. För det gör vi inte. Om du menar att det är så relationerna mellan exempelvis män och kvinnor ser ut idag så är det du som lever i ett lalalalaland.

Monkeyboy sa...

Jag har verkligen svårt att se var du vill komma.

Vad man än säger om kvinnor blir man ju en kvinnohatare, i 'vissas' ögon.

Pernilla Karlsson sa...

Ja, livet e inte lätt, du får söka frälsning i nån annan dimension.

Monkey sa...

Får väl göra det.

Peace out!